Jag har alltid längtat till Venedig. Staden är ju mytomspunnen och romantisk. Den är urgammal och byggd på pålar. Ett världsarv värt ett besök. Men kan man ta med sig barnen till en sådan plats? Staden verkar ju inte vara särskilt anpassad för just barn. Egentligen är den inte anpassad för någon speciell grupp kan jag konstatera. Istället är det en underbar plats att utforska med hjälp av gondolerna som trafikerar kanalerna i hela Venedig.
Med lite större barn med på resan är Venedig ett äventyr för hela familjen. Men självklart vill man kanske efteråt ta sig en tur till en ort med zoo och tivoli och liknande attraktioner. Bara så att barnen inte behöver hålla sig så stilla och ordentliga. Det är mysigt för lite större barn att utforska gränderna
och kanalerna och tänka sig in i hur människor levt i Venedig genom historien.
Jag gillar att sitta på små intima kafeér och i Venedig kan man verkligen få sitt lystmäte på den punkten. Det är inte för intet som författare och dramatiker förlagt sina dramer just i Venedig. Jag minns särskilt en skräckhistoria som utspelade sig i Venedig. Den handlade om en man som av någon anledning befann sig i Venedig och som fick syn på en liten flicka i en röd luva. Rödluvan försvann bakom ett hörn och dök sen upp på mystiska ställen lite här och där. Det blev en riktigt ruggig deckarhistoria av det hela med rafflande jakter genom trånga gränder och med gondoler i kanalerna.
Jag minns också filmer och berättelser om äventyr i gamla tider. Som berättelsen om Casanova till exempel. Damer som gömmer sig bakom gyllene masker och vackra solfjädrar. Ja, Venedig är värt ett besök med eller utan barn.
